Ett femtiotal unga från hela Norden har under helgen samlats i Köpenhamn för en konferens anordnad av arbetsmarknadsprogrammet Nordjobb, ungdomsorganisationerna Föreningarna Nordens Ungdomsförbund (FNUF) och NSU (Nordisk Samorganisation för Ungdomsarbete) samt det politiska nätverket Ungdomens Nordiska Råd (UNR).

Ungdomarna har på konferensen Möjligheternas Norden diskuterat förslag till ökad mobilitet. Diskussionerna har handlat om vikten av ökad mobilitet i Norden och vilka hinder och förbättringar man tillsammans i Norden bör arbeta med. Konklusionen är tydlig, det krävs fler konkreta åtgärder för att öka mobiliteten i Norden.

Nordisk mobilitet och den fria rörligheten är ett av det nordiska samarbetets främsta varumärken. I globala sammanhang framstår den fria rörligheten i Norden som ett konkret exempel på hur utnyttjande av våra gemensamma resurser effektiviseras genom fri rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden, hög aktivitet bland unga i den ideella sektorn, hög flexibilitet i unga studerandes utbytesmöjligheter samt en god grannspråksförståelse. – ”Vi ser hur våra nordjobbares arbetsuppehåll i ett annat nordiskt land gör att de växer som individer och hur det leder till att man på ett naturligt sätt använder sig av andra länders arbetsmarknader också i framtiden”, säger Fredrik Jakobsen programchef för Nordjobb.

Den nordiska mobiliteten bland ungdomar är emellertid hotad idag. Språkförståelsen minskar, den höga ungdomsarbetslösheten passiviserar ungdomar och engagemanget i ideella föreningar minskar. Konferensens gemensamma hållning är därför att man vill ha åtgärder för att råda bot på den negativa utvecklingen.

För att öka ungdomsmobiliteten och i förlängningen vår välfärd och för att göra Norden till det bästa stället i världen att bo i krävs än fler insatser.”, säger Anne Malmström, koordinator för Föreningarna Nordens Ungdomsförbund.

Konferensens deltagare kom med många spännande förslag på avslutningsdagen. Visst låter det till exempel lockande för alla våra nordiska gränspendlare med ett gemensamt id-nummer i Norden. Eller tänk hur smidigt det skulle vara om alla nordiska länders utbildningar räknades lika så att man inte längre i vissa fall behöver kompletterande behörighet för att jobba i sitt grannland. En annan spännande idé går ut på att i större utsträckning utnyttja grannarnas utbildningssystem. Det skulle ske genom en databas där man kan söka universitetsutbildningar i alla länder på samma villkor som det egna landets ungdomar. Man har också noterat att flera nordiska länder har grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och bl.a. Nordjobbs erfarenheter av det tidigare projektet Jobbresan pekar på att dessa grupper kan bli hjälpta av ett tillrättalagt arbetsuppehåll i ett annat nordiskt land. Ett annat förslag gick ut på att bättre följa upp att de nationella studieplanernas direktiv om nordisk språkundervisnings efterlevs. Slutligen sågs det som självklart att man i dessa moderna tider borde kunna finna en möjlighet att se varandras public service-program på nätet i betydligt större utsträckning än idag.