Detta är en berättelse från 1996 som återpublicerats i anledning av Nordjobbs 40-årsjubileum.

Finland! Det var det av de nordiska länderna jag visste minst om. Efter lyckade studier i Danmark kände jag mig klar att uppleva nya utmaningar och äventyr. För mig betydde Finland det längsta möjliga steget jag kunde ta inom Nordjobb.

Jag fyllde noggrant i min ansökan och sände alla möjliga relevanta papper med. Jag fick arbete på en nöjespark i Helsingfors och där passade jag bl.a. karuseller. Det var trevligt att möta många nya människor. Det var kul då solen sken och lockade många besökare till nöjesparken.

Fritiden var mycket viktig och den glömmer jag aldrig. Nordjobb-kontoret hade förberett ett omfattan­de och varierande fritidsprogram. Det var nationalaftnar, kultur­arrangemang, utflykter t.ex. till Tallinn i Estland - och ofta gick vi nordjobbare på stan på egen hand under veckosluten. Då hade vi möjlighet att träffas med andra nordjobbare - både gamla bekanta från tidigare arrangemang och nya som nyligen anlänt till Finland. Vi blev alla riktigt goda vänner.

Först bodde jag hos en finsk familj. Genom denna upplevelse kom jag samtidigt väldigt nära Finland och finsk livsstil. Vi bestämde att hålla kontakt med varandra i framtiden. Efter några veckor flyttade jag till en studentbostad där det bodde ca 10 andra nordjobbare. Där hände det alltid något och jag fick goda gränsöverskridande vänner för livet.

Då hälften av min Nordjobb-sommar hade gått blev jag erbjuden ett riktigt jobb. Ett företag inom fotobranschen behövde en dansk-talande assistent i kundservicen för rätt så obestämd tid. Jag tackade ja och tänkte först stanna ett halvt år. Litet senare blev även en svensk och en isländsk nordjobbare anställda på samma företag.

Min Nordjobb-sommar blev en oförglömlig tid som alldeles för snabbt gick förbi. Även om det i början hade varit lite svårt att komma i kontakt med äkta finnar utvecklade sig situationen så att vi i slutet badade bastu med finnar flera gånger i veckan. Till saken hörde även ett dopp i det kalla havet - och då kan man säga att man kommit nära finnarna. Jag kommer helt säkert att söka Nordjobb på nytt!