Följande intervju med Pehr G. Gyllenhammar publicerades i Nordjobbmagasinet 1989.

Nordjobb är ett av många projekt som ger ett viktigt bidrag till att styrka det nordiska samarbetet. Det säger Volvos VD Pehr G. Gyllenhammar, en av initiativtagarna till Nordjobb, som här svarar på några frågor.

Vilka var de ursprungliga intentionerna med Nordjobb?

En viktig förutsättning för att det nordiska samarbetet ska kunna utvecklas är att människor i de nordiska länderna vänjer sig vid att tänka och agera i ett nordiskt perspektiv och lär känna varandras kulturer. Ett bra sätt att lära om ett annat land är att jobba tillsammans med andra ungdomar i grannlandet. Målet med Nordjobb var att skapa en möjlighet för ungdomar i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige att under sommaren arbeta i ett annat nordiskt land än det egna.

Har dessa intentioner uppfyllts?

En undersökning som genomfördes bland de ungdomar och de företag som deltog i projektet det första året visar en verkligt positiv inställning. Arbetsmarknadsmyndigheterna har också uttryckt ett positivt intresse. Enligt de informationer vi har, har fortsättningen av Nordjobb visat att ic161 har bärkraft och att Föreningarna Nordin tillsammans med Nordiska ministerrådet tycker att i5n förankras i en mer per- manent organisation, som kan utveckla Nordjobb vidare.

Vilken betydelse kan Nordjobb få för det nordiska samarbetet?

Alla de ungdomar som deltar i Nord- jobb återkommer, efter några veckors be- sök i grannlandet, till sitt eget land med nya kunskaper, nya vänner och kanske en ny inställning till det nordiska samarbetet. Ett utvidgat nordiskt samarbete måste i första hand bygga på en kontakt mellan människor och en kunskap om våra grannars sätt att leva och tänka. Vi tror därför att Nordjobb är ett av många projekt som ger ett viktigt bidrag till att styrka det nordiska samarbetet. På sitt sätt bidrar det till att riva ner några av de murar som existerar mellan våra länder i dag.

Hur bör de nordiska länderna samarbeta på arbetsmarknaden?

En av framgångarna i det nordiska sam- arbetet har varit att vi har etablerat en gemensam arbetsmarknad. På detta område har vi kommit längre än till exempel EG. Det största hindret nu är att våra utbildningssystem fungerar nationellt. I tillägg till en generell upprustning av vårt utbildningssystem är det därför också behov för en harmonisering som gör att vi ömsesidigt erkänner varandras examina. Bara på detta sätt kan vi få en riktig, öppen, flexibel och fri arbetsmarknad.

Vilken betydelse kan Nordjobb komma att få i relation till utvecklingen av bl.a. uh bildningsprogram inom EG?

Vi har med intresse registrerat de stora satsningar som nu görs inom EG på utväxlingsprogram för studenter. Det kommer att vara viktigt att de nordiska länderna finner former som gör att vi kan delta i ett eller flera av dessa utväxlingsprogram. På behov av att fostra ett europeiskt tänkande. Ungdomen i våra länder är mycket öppnare för ett nordiskt och europeiskt samarbete än äldre generationer. Om Nordjobb kan finna former för ett nordiskt europeiskt samarbete på detta område har de lagt en ny viktig dimension till det som var icI61 när vi startade.